Paula Asarnoj

Att vänta barn är lite som att ge sig iväg på en resa med ett spännande mål: mötet med barnet.

Mitt problem var att jag inte hade någon som kontroll över vägen dit. Min ständiga undran var: Hur känns det? Kommer jag att klara av det?

När jag intervjuade min omgivning fick jag så olika svar. "Fördjävligt!", sa någon. "Fantastiskt! ", sa en annan. Då frågade jag: "Hur gjorde du?". Nu fick jag flera bra tips som jag tog till mig.

När jag själv får frågan idag svarar jag: "Jag andades, jag badade, jag försökte ta emot smärtan och jag såg ut som en säck potatis."

Det fungerade! Över förväntan dessutom. Kanske för att mina förväntningar var lågt ställda. Kanske för att jag hade förberett mig ordentligt, pratat, läst, tränat andning och lyssnat på avslappningsband. Kanske för att min mamma fött fem barn utan några större problem. Eller var det bara tur?

Alla föder vi barn olika och upplevelsen skiljer sig som sagt åt. Oavsett vilka gener just du har, eller hur din inställning är så är min övertygelse att förberedelse gör stor skillnad. Mentalt förberedd och med ett intränat mönster på vad du kan GÖRA när livmodern sätter igång att jobba med full kraft - så har du något att luta dig mot. Förutom din partner som du har tränat med - otroligt värdefullt.  Jag ser fram emot att få följa med en liten bit på just er resa.

Jag arbetar även som webredaktör och presskontakt på ProfylaxGruppen samt frilansar som skribent.

Jag är bosatt i Stockholm med min man Henrik och våra barn Arvid född -97, Vera -99 och Leonard -01.